Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sagor - I midsommartider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu steg vägen uppåt en liten backe; och, som de
kommit upp och krökte åt höger, stod tjuren mitt
på vägen.
Det var omöjligt att fly, och förkrossad föll
modren ned på knä, lade barnet på marken framför
sig, böjde huvudet skyddande över, så att det långa
håret hängde som ett svart dok; och med sträckta
händer bad hon en tyst bön. Från hennes panna
droppade ångestsvetten som röda blodsdroppar ner
på marken.
– O gud, bad hon; tag mitt liv, men skona den lillas!
Då hörde hon vingslag i luften; och när hon
såg upp flög en vit duva inåt byn; men tjuren
var borta.
När hon såg efter sitt barn, satt den lilla vid
vägkanten och plockade smultron, så röda som
blodsdroppar; och då förstod hon var de kommit
ifrån.
De gingo genom sista grinden och vandrade inåt byn.
I sol låg den, vid en grön vik, under stora
lindar och lönnar; och på en kulle syntes den vita
kyrkan med den röda klockstapeln; prästgården i
syrener, posthuset i jasminer och trädgårdsmästarns
under en stor ek. Allt låg där så ljust; flaggorna
blåste ut; små båtar kantade stränder och bryggor,
och det syntes att det var midsommarafton.
Men de mötte ingen människa. Nu skulle de
först gå till handelsboden att handla, och där skulle
lillan också få dricka.
När de kommo dit, var boden stängd.
– Jag är så törstig, mamma, klagade barnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
