Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sagor - Fotografi och filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så skulle de gå och bada. Men det fanns ingen
badstrand i filosofisk bemärkelse. Där var bara
stenbotten med gyttja. Efter badet skulle filosofen dricka
ett glas vatten ur källan. Det var ett rostbrunt vatten
med en amper smak. Det dugde inte. Ingenting
dugde. Kött kunde man icke få köpa, och fisk var det
enda som fanns.
Filosofen blev mörk och satte sig under en
kurbits att klaga. Men stanna måste han; och
kompanjonen återvände till staden för att sköta affären under
kamratens ledighet.
Sex veckor hade gått, då kompanjonen återvände
till sin filosof.
På bryggan stod en smärt yngling med röda
kinder och brun hals. Det var filosofen, föryngrad
och levnadslustig.
Han hoppade över de sex gärsgårdarne och
jagade själv tjuren framför sig.
När de kommo på verandan, sade kompanjonen:
– Du ser frisk ut, hur har du haft det?
– Jo, sade filosofen, utmärkt! Gärsgårdarne ha
tagit fettet av mig; stenarne ha masserat mina fötter;
gyttjan har givit mig gyttjebad mot reumatismen; den
klena kosten har botat min lever; granskogen mina
lungor, och kan du tänka dig, det bruna källvattnet
höll järn, just vad jag behövde.
– Ja, du filosof, sade kompanjonen; av
negativplåten får man en positiv plåt, där skuggorna bli
dagrar igen. Om du ville ta en sådan plåt av mig,
och se efter vilka fel jag saknar, skulle du icke hata
mig. – Tänk efter bara: jag super inte, och därför
sköter jag affären; jag själ inte; jag talar aldrig illa
om dig; jag klagar aldrig; jag gör aldrig vitt till svart;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
