Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sagor - Triumfatorn och narren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såg så enkelt ut på nära håll, liksom mycket annat
stort kan göra.
Och nu syntes mannen på bron vid den
sällsamma tillrustningen repa eld på en tändsticka.
– Vad kan det vara? sa gubben. Det ser ut
som stora, stora stearinljus.
Och de gingo närmare för att se på’t.
– Det ser ut som en gistgård till fiskbragder,
sa gumman, som var från kusten.
Ratsch! Its-ch! Si-si-si-si! sa det! Och de
gamla stodo omvärvda av eldar och lågor.
Upp mot himlens stjärnor rusade nu hela
eldkvastar, som högst upp tände nya stjärnor, att om
en stjärnkikare sett dem från observatorium, han
skulle trott att det kommit nya sådana på
himlavalvet.
Det kom verkligen nytt, på himmelen och på
jorden med det året 1880, ty det kom nya tankar i
nya sinnen, och nytt ljus och nya upptäckter. Ogräs
kom ju också med det nya vetet, men ogräset skall
stå där, ge fukt och skugga, för att vid
skördeanden skiljas från vetet. Men med skall det vara,
för det hör till, som agnarne till kornet.
Det var en riktig raketkista i alla fall; och när
röken skingrats – för röken hör till elden – så var
ståten förbi.
– Det hade allt varit roligt fått vara med i
stan i kväll! sa gumman.
– Inte! sa gubben. Vi hade bara skräpat, och
ringa folk, som tränger sig fram, få så lätt ett
anseende av högfärd. Gossen träffar vi alltid i morgon
när han blir ledig från fästmön, som är närmare
till’et än vi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
