Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sagor - Gullhjälmarne i Ålleberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Vem där? frågade mannen med
profetskägget.
– Svensk! svarade jätten.
– Gott namn! sade Gustav Eriksson Vasa, ty det
var han. Hur långt är det lidet?
– Till året efter Kristi börd, ett tusen, nio
hundra och tre.
– Tiden går, han I också gått framåt? Ären
I än ett land och ett folk?
– Vi äro! Men sedan Gustav den förste har
landet vuxit. Med Jämtland, Härjedalen och
Gottland.
– Vem tog det?
– Jo, det skedde under drottning Kristina; men
det var hennes förmyndare som tog.
– Och sedan?
– Sedan fick vi Skåne, Halland, Blekinge och
Bohuslän.
– Det var dalern! Vem tog det då?
– Karl den tionde Gustav.
– Än sedan då?
– Sedan är det inte mer!
– Det är allt?
Nu knackade det i bordet.
– Erik den Helige begär ordet! sade Gustav
Vasa.
– Erik Jedvardson är mitt namn och helig var
jag aldrig. Får jag fråga Svensk var mitt Finland
tagit vägen?
– Finland gick tillbaks till Ryssland på egen
begäran av Anjalaförbundets män, och genom freden
i Fredrikshamn 1809, då finnarne hyllade czaren.
Gustav II Adolf begärde ordet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
