Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ensam - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det våras igen för – gången. (Man nämner
ogärna siffror när man nått en viss ålder.) Men det
våras på ett annat sätt nu än för en hop år sedan.
Förr började förvandlingen med att isgatan höggs
upp, vid påsktiden ungefär. Då såg man hela vinterns
avlagringar såsom en geologisk formation med alla
dess skikt. Nu får det icke bildas isgata; slädar
och bjällror och slädnät äro sällsynta, varav man
får den föreställningen att klimatet ändrats till ett
medeleuropeiskt sådant liksom tiden. Förr, då
sjöfarten avstannade på hösten och inga järnvägar
funnos, befann man sig i karantän; provianterade med
saltvaror för vintern, och kände när våren kom ett
uppvaknande till nytt färskt liv. Nu ha isbrytare
och järnvägar utjämnat årstiderna och man har
blommor, frukter och grönsaker hela året om.
Förr tog man ut innanfönsterna, och då hörde
man strax bullret från gatan i rummen som om man
återinträtt i förbindelse med yttervärlden. Det dova,
mjuka lugnet inomhus upphörde, och man väcktes
till nytt liv icke minst genom det insläppta ljuset.
Nu lämnas dubbelfönstren kvar hela året, men i
ersättning öppnar man sina oklistrade fönster hela
vintern vid förefallande behov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
