Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modersmålets anor. Svenska ordfränder i klassiska och levande språk - Modersmålets anor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modersmålets anor.
Vid dessa etymologiska studier har det förvånat mig
att så många svenska ord saknade frändskaper och rötter
(se Tamm Etym. Svensk Ordbok) i andra till och med
besläktade språk. Vid närmare undersökning visade sig
det påstådda förhållandet vara ogrundat. Vid mina
forskningar rörande Hebreiska språkets ställning till Grekiska
och Latin hade jag efter långa irrfärder upptäckt att om
man sökte ljudlikheten, gick man rätt, men att letandet
efter ett liktydigt ord (glosan) ofta ledde vilse. Fruktan för
ljudlikhetens snaror narrade mig till långa omvägar, och
jag vågade icke närma ett grekiskt ord direkt till det
svenska, emeden språken uppgåvos vara oförvanta. När
jag t. ex. såg grekiska elakys = dålig, lumpen, så kunde
jag aldrig drömma, att detta var svenska elak. Likheten
var för stor, så att man i nödfall kunde tänka på ett direkt
lån. Nu kunde svenska glosan icke deriveras, och Tamm
stannar framför dalmålets jalak, forn-nordiskt elaker, ilak,
låkr (isl.). Detta är ju bara omskrivningar och förer
icke frågan framåt. Jag tog då till mitt hebreiska lexikon
och fann verbet, alach = fördärva, bli dålig, och där
råkades grekiska elakistos, elakys = dålig, lumpen, ringa.
Men hebreiska alach böjes illach, nelach, jillach, meelach,
hillach. Här visar sig ytterligare grek. Iallo = förkasta,
grek. melos = svart, men även dålig, vilket antyder att
lat. malus är = elak från heb. meelach, som även kan vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
