Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modersmålets anor. Svenska ordfränder i klassiska och levande språk - Modersmålets anor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
SPRÅK VETEN" SKAPLIG A STUDIER
brista. Sv. participium på -ande synes vara latinets
(A-mandus). Men lat. -andus av hendo (lat.), gento (gr.)
= gripa, varav hand (sv.). Araben säger »hand» med
dativus i stället för »jag har», då verbet hava saknas.
[Jfr heb. Participium Bennoni = Presens.]
Svenska substantiven flektera endast i genitivus med s;
detta i likhet med tyska och engelska, samt ett par
grek. deklinationer: Timä, gen. Timäs. En grek.
synkope finnes även i svenskan. Patär (gr.), gen. Patros
(med utelämnandet av e-ljud) = fader, fadrens.
Vid adjektiven erinrar jag för ögonblicket endast en
egendomlig analogi med grek. oregelbunden komparation.
Agathos Beltion Beltistos
God Bättre Bäst
Agathos anses släkt med Gut, Good, God, emedan A
är ett alfa intensivum och gathos skall vara från Gätheo
(Gaudio lat.). Att svenskan kommit på att falla in i B
och E kan icke vara slump. Märkligt är att Agathos
även heter Aristos i superlativus. Detta kunde ju per
antifrasin vara sv. värst (sup. av svår), ty med värst
menar man stundom bäst. (Han var värst att springa
= bäst att. . .). Kakös = dålig heter nog Keiristos i
sup., men Aristos är närmare och heter i got. Wairsitza,
isl. Verr.
En detalj i sv. etymologi är att i landsmål N i slutet
av ord får näsljud: staden Lund heter på Skånes
landsbygd = Loung. Detta är franska Ön = Ong och arabisk
nunnation.
Grek. N (ny efelkystikon), som stundom tillägges i
slutet för att avrunda eller bilda puffert mot en stötande
vokal (hiatus), kan även spåras i svenskan: »Svartan skog».
Detta blott som införsel i ordlistorna, vilka utveckla
och belysa de särskilda fallen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
