Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stora landsvägen - 6. Vid sista grinden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85 STORA LANDSVÄGEN"
Jag vill, jag ville vara galen!
Och vinet blev min vän —
i rusets slöjor gömde jag mig,
i rusets narrdräkt glömde man mig,
och anade ej vem jag var —
Nu har den ändrat sig,
och glömskans dryck har blivit minnets —
allt minns jag, allt —
inseglen äro brutna, böckerna slås upp!
De läsa själva högt;
och när mitt öra tröttats, ser jag;
jag ser, ser allt, allt, allt!
Vaknar.
Vart har jag kommit? Havet?
Och bokskog, jägarhydda —
och där, en fjäderboll som stiger, faller;
en liten korgvagn, med ett nyfött barn,
suffletten som den blåa himmelskupan
sig välver över oskulds sömn;
i röda huset bakom gröna luckor,
där gömmer sig ett par,
som dolt sin lycka!
Ty lyckan finnes, intet tvivel,
men kort, som blixten,
som solsken, som konvolveln —
e n blomma och e n dag,
och sedan slut! —–
Där stiger skorstensröken ifrån köket,
med välfurnerat visthus bakom,
en liten källare inunder,
en ljus veranda utåt skogen —
jag vet hur det skall vara —
hur det har varit!...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
