Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Abu Casems tofflor : sagospel - Fjärde akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ABU CASÉSIS TOFFLOR
SULEIKA.
Jag fick ej sömn, ej ro för honom;
jag flyr, men han är med, jag bär
ju honom som ett barn inunder hjärtat,
ju längre desto kärare; jag tror
att jag är han, och han är jag,
det bortbytt är, förryckt, förtvivlat,
jag önskade det toge slut,
men det finns intet slut,
det börjar om just när det slutat!
AMMAN.
0 arma dåre, gör ett slut!
Tag honom och din lycka börjar,
som aldrig sedan får ett slut.
Det är ju kärlekens natur
att den vill räcka evigt;
och om du vårdar den, den gör det —
se på din far! Hans kärlek till din moder,
den varar än, gått ned i dig,
1 dig han älskar ännu henne,
fast hon är död, hans kärlek lever!
Förstår du nu vad Salomo har ment
att kärleken är starkare än döden!
SULEIKA försjunker.
AMMAN.
Nu är du sjuk, så sjuk som han —
du skrattade en gång åt denna sjukan!
Jag varnade, men nog, här ingen böta kan,
jo en, och när prins Guri blir din man!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
