Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TREDJE KAPITLET. Bland dekadensens eller förfallets män
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
salongen svarade alltid värden: att han begagnade
detta till gästrum när han mottog utländska resande
författare; och när han beledsagade meddelandet med
en gest åt kakelugnskransen, trodde man sig se Zola
och Björnson begagna den brunmålade kommoden.
Kommoden tycktes dock vara där enkom för att
framkalla frågan och dess svar: »De store författarne.»
När man såg den lille författaren i denna
omgivning, förstod man straxt det lögnaktiga i hela
sceneriet, och hans frånstötande obetydliga figur blev
genom motsättningen ändå mindre. Det var så
osannolikt att man hade en diktare framför sig; när
han öppnade samvaron med ett stukande: »jag hade
brev från Ibsen i dag», ville man utan betänkande
avbryta med ett: det ljuger du nog! Liksom också
hela boet syntes vara hopstulet. Den ena biten
passade inte till den andra, men det förklarades med
att det var hedersgåvor. Hedersgåvor var det icke,
och stulet var det icke heller, men var sak hade
sin historia, och en historia kan berättas på flera sätt.
Emellertid, till villan hörde ju en värdinna som
presiderade i salongen och sjöng vid pianot. Zachris
hade varit gift en gång, men upplöst äktenskapet på
grund av trassel; hustrun hade förfallit, men det oaktat
behöll hon rätten över enda barnet, en son, som hon
skickade till Amerika. Därpå hade Zachris gift sig
med Kilos fästmö, en liten målarinna efter tidens sed,
vilken utan några förstudier rest till Paris, anmält
sig på Colarossis atelier, gått dit några gånger, vilket
var nog för att hon kunde skriva sig som artist, få
inträde i artisternas krets och leva deras fria liv utan
anmärkningar på sig. Så enkelt var det att bli artist
den gången, för en ung flicka; och under det falska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
