Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SEXTONDE KAPITLET. Zachris har dragit sig fram till tredje dag jul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVARTA FANOR 243
har ju själv skrivit alla lasters försvar, och alla
brotts.
Zachris kände sig klubbad. Det här var
ohjälpligt, och det var det rysligaste han varit med om.
Förvisso, han hade icke medhåll av ödet!
- Kan du icke avskeda honom, annars stannar
jag icke.
Något dylikt måtte Lögnroth ha hemligen önskat
ty han svarade:
- Näh, det kan jag inte. Och han säger sig vara
din son, är det sant?
Intet svar följde. Lögnroth fortfor:
- Om så vore, är du generad se honom på en
ringa plats. Du som är demokrat?
Intet svar.
- Men vill du icke nöja dig med att vara
medarbetare, och trivs du inte, skall jag icke hindra dig
att gå.
- Avskedar du mig? Det §kall du ångra.
- Inte alls! Ingen skall sakna dig, ty du är
utskriven. Lämna mig.
Zachris gick! som vanligt i raseri, när olyckan
träffade honom.
När Zachris efter några omvägar nalkades sitt
hem, ställde han in sig på en försoningsscen och
kände sig trygg i sinnet, när han såg stugan upplyst.
Han mottogs av pojkarne och hunden, alldeles
som vanligt.
- Var är mamma frågade han?
- Hon ligger däroppe, svarades.
Han gick upp, och fann en bred rygg i sängen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
