Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SEXTONDE KAPITLET. Zachris har dragit sig fram till tredje dag jul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVARTA FANOR 245
grymhet. Jenny låg bara och fetmade. Som hon ej
kunde få morfin mer, tog hon sprit.
Zachris satt nere och skrev romenen; gick ibland
upp för att se på offret och pina henne. Bara att
han fick tala vid henne, gav honom kraft att
fortsätta avrättningen.
Jenny låg alltjämt, i sängen, på sängen; och när
den brände under henne, spatserade hon ut på en
balkong, så att folk i natten kunde se en vit gestalt
under takskägget, högt över trätopparne.
Som hon levde i rus, förlorade hon
själsförmögenheterna, ljög, glömde, tog om samma sak,
var retlig och slö omväxlande. Ingen besökte dem
numera och de bjödo ingen.
Ibland hade hon ljusa stunder och var då
clair-voyant.
- Vad skriver du på därnere? Är det vackert?
När jag slumrar till, så tycker jag mig vara därnere
och läser det; men fast jag inte minns vad jag läst,
sitter ett intryck kvar, och det är ohyggligt. - Du är
inte den du syns, du Zachris, och om människorna
kände dig! - Du väntar livet ur mig, det vet jag,
och jag skall snart dö... Du skall få leva, det är
ditt straff, ty det är helvetet att leva...
- Vill du se dina barn? brukade Zachris ta till.
- Nej, det vill jag inte; de äro så lika dig...
alltför lika, ty de visa allt vad du döljer, och det
är genom dem som hämnden en gång skall drabba
dig... hämnden för allt ont du gjort... jag minns
när du ruinerade Kilo och jag skäms nu att jag icke
röjde dig ... Du plundrade Falkenström ... vem har
du inte plundrat?
Jennys leda vid livet tilltog med varje dag, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
