Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TJUGUFÖRSTA KAPITLET. Det hade spökat i klostret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TJUGOFÖRSTA KAPITLET.
Det hade spökat i klostret. Vid första
varningen, när solen stigit och värmde, hade man från
övre rummen hört ett tramp och ett snurrande som
liknade en symaskins, men var starkare.
Undersökningen var lätt att verkställa, och det fanns ingen
maskin däruppe. Revisorn, som trodde på ett vanligt
akustiskt fenomen, gjorde upp några försöksteorier.
Det kunde vara en maskin på stora varvet som
framkallade dessa ljud, vilka endast voro hörbara i fokus
som befann sig i övre våningen. Han jämförde denna
företeelse med ekot på en given lokalitet; innanför
fokus hördes det icke, men i själva brännpunkten
kunde det förnimmas: alltså det hördes på ett
avlägsnare avstånd men icke på ett närmare; ett
beaktansvärt undantag från den fysiska lagen. Men
förklaringen var endast grundad på hypotesen om
befintligheten av en maskin någonstädes.
Han gick vidare, och observerade att spökrummet
var klätt med en på duk spänd tapet, vilkens
spänning ökades eller minskades med den olika
temperaturen.
– Nåväl, demonstrerade han, där ha vi
fonografens membran. Antagom att kakelugnsmakarns
drejskiva arbetat häruppe, och att tapeten =
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
