Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedna tiden. För tusen år sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men i skogen är en liten tjärn eller insjö; där
ligger älgen på knä och döljer sig i vattnet för flugor
och styng, eller stiger han upp i hultet att äta de
späda trädskotten och bliva jägarens byte, under
det den fotlösa lommen skriker sitt klagande kokerä,
kokerä. Men där finnas även människor, mörkhyade
göter, som ur myrens botten upphämta den röda
mullen, ur vilken de bränna järn. Deras metod är ganska
enkel. En grop fodras med sten och i denna eldas,
varefter drag åstadkommes med en bläster av enkel
konstruktion. Eld slås med stål och flinta eller, i
brist av sådant, på urgammalt sätt genom att med
en stråke drilla en ekpinne i ett lövträdsstycke. Deras
bostad är också av mycket enkel art. Den består av
ett runt tält av störar och granris, ovanpå vilket
jord och torv hopats, så att det hela har utseende
av en jordkula. Boskapsskötarne däremot hava gjort
sig något bekvämare. I en backe hava de grävt
sig en håla och stöttat dennas väggar med störar;
en kvarleva härav är i våra dagar backstugan. I
båda består eldstaden av en stenhäll mitt på golvet,
och slappes röken ut genom ett hål i taket. Dessa
boskapsskötare hade ännu icke börjat odla jorden,
utan bytte de sina produkter mot grannarnes
spannmål. Fattigare folk lära ha skördat fröen av ett vilt
växande gräs, som på svenska heter svinsvingel eller
mannagräs (Glyceria fluitans), vilket lämnar ett slags
gryn, av vilket bröd eller gröt kan lagas.
Vad dessa människor menade om de högre tingen
var svårt att utröna, ty de ansågo allt sådant som
heligt, det vill säga en hjärtats angelägenhet, vilken
man icke gärna vanhelgar genom att omtala.
Emellertid sågo våra resande jordkullar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
