- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 7. Svenska folket. Del 1 /
130

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltiden - Människorna och levnadssättet. - Kap. 5. Hantverkaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

130 SVENSKA FOLKET

verkstaden och boden i ett stort rum; bakom detta
ligger köket, såvida det icke fått sin plats i en särskild
liten byggnad på gården, eller på andra sidan
portgången. I detta fall upptages platsen av mästarens
stuga, som är hans sovrum och sal; gesäller och
pojkar ligga i verkstaden. En trappa upp är
främmanderummet, statrummet, som står oeldat liksom
våra förmak. Här förvarades dyrbarheter och
helgdagskläder.

Så ungefär hade man det på Skomakargatan.
Att dess yttre skulle vara livligare än nu, kan man
föreställa sig, om man tänker på alla dessa öppna
fönster med slagbräden och dinglande skodon, vilka
tjänade som skyltar; dessa bänkar, tunnor, utsprång,
bjälkar, utbyggnader, vattenrännor och flöjlar. Kom
därtill en dålig stenläggning och mycket avfall från
köket lagt ut på gatan, så har man medeltidens
hantverksgata för sig. Men den var även mera färgrik
än vår; det var färg i kläderna; kvinnornas voro
alltid i hela enkla röda, blåa, gröna färger; själva
skodonen hade färg. Låta vi så ämbetets och
gesäll-skåpets hus vara prydda med tavlor eller fanor och
får därtill solen bryta sig i de små runda glasrutorna,
innanför vilka mästarne hava sina fågelburar, så blir
det hela livligt nog. Grönt är däremot ont om, och
Tyska kyrkogården är ännu blott det Tyska gillets
tomt, bebyggd med kapell och gilleshus närmast
intill grannarne Svartmunkarne. Den enda
ljusöppning på Skomakargatan skulle vara på höger hand,
där Helga Lekamagillet har sin ganska stora gård.
Vi se ännu i dag vändplatsen, där gillets gård måtte
ha varit, om vi få tänka oss densamma såsom liggande
framför huset. Att gatan alldeles icke behövt vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:27:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svfolk1/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free