Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Medeltiden
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
144 SVENSKA FOLKET
en läst salt med 6 kronor; för specerier uttogos 50
öre av varje lybsk mark; 4 kronor erlades för var
häst, som utfördes; av öl, kirsedrank och m jod
avdrogs var tjugonde tunna.
I det allra närmaste förhållande till köpmannen
stod skepparen, vilken ofta själv var redare och
köpman. För att emellertid hava säkra band på honörn,
åt vilken man anförtrodde liv och gods, hade man
författat eller rättare sammanplockat en sjölag, som
under namn #v »Visby sjörätt» var gällande under
den större delen av medeltiden, varförutom
stadslagen innehöll åtskilliga bestämmelser i den vägen.
Att alla dessa punkter voro ganska bindande och
ofta småaktiga, visar att man icke litade mycket på
för detta sjörövare.
Skeppsbyggeriet hade icke gjort några
väsentliga framsteg sedan hednatiden; man kallar
handelsfartygen koggar, holkar och kreijare. Det största
svenska handelsskepp skall år 1455 ha gått till
England och haft ett tusen lästers dräktighet feamt varit
försett med etthundratjugu mans besättning. Skutor av 3!/2
läster foro med sill mellan Skåne och Danzig.
Qott-länningarne beströko sina fartyg med trän för att
hindra isen att fästa sig vid skrovet. Om nätterna
hade man lyktor hissade. Fartygen buro namn såsom
nu, merendels efter helgon eller andra personer.
Fyrbåkar byggdes i Sundet och sjömärken uppsattes på
farliga ställen.
Kompassen började under senare hälften av
denna period att komma i bruk. (Flavio Qjoja på
1300-talet uppgives orätt vara kompassens uppfinnare;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>