Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Medeltiden
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MEDELTIDEN 317
som hans namn och titel på latin, på frånsidan ett
kors med bokstäverna crux (crux -kors) i vinklarne
och däromkring myntmästarens och myntortens namn.
Det är präglat i Sigtuna. Man antager att det slogs
efter engelska förebilder. Under folkungarne finner
man desses vapen, ett lejon över tre strömmar, på
ena sidan och på den andra tre kronor med en
bokstav; även mynt präglade blott på ena sidan
(brakteater) med krona, en bokstav, ett krönt huvud
o. s. v. förekomma under denna tid.
Under konung Albrekt går myntkonsten framåt,
och man slår örtugar och halvörtugar i Stockholm,
Västerås, Kalmar o. fi. s.
Carl Knutssons örtug giver en föreställning om
1400-talets mynt. Det för hans släktvapen (Bonde)
= en båt samt tre kronor.
Under Sten Sture den yngre slogs ett större
silvermynt, som blivit kallat Sture-riksdalern, vilket
för sista gången under medeltiden för saken framåt.
Alla Svenska medeltidsmynt äro av silver; först
under Erik XIV slogs guld- och under Gustav II
Adolf egentliga kopparmynt.
För övrigt var landet översvämmat av utländska
mynt av alla slag.
Rörande myntets värde kan man i stort taget
säga, att den kölniska silvermarken var normen, ehuru
den under tidernas lopp ändrade kurs.
Att förvandla alla vår medeltids mynt i
nuvarande, skulle sålunda föra oss långt utom våra
trånga gränser; vi få därför nöja oss med en
jämförelse mellan Carl Knutssons och vårt kronm^oit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
