Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltiden - Återblick på utvecklingens första skeden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MEDELTIDEN 337
denna del borde vara mest vittnesgilla, *jag menar de
huvudskålar, som man framletar ur gravarne från
denna period, hava ännu icke givit andra än
motsägande svar. Med stenålderns folk, deras ursprung
må varit vilket som helst, gick det så, att de
antingen fördrevos och efterträddes av ett annat, som
hade företrädet av en något högre bildning och av
kännedom om en av de lättast framställda och
bearbetade metallerne, bronsen, eller måhända själva så
småningom stego i odling; det skulle då varit samma
stam, som byggde i Sverige under stenåldern och
den närmast följande bronsåldern. Visst är, att under
denna bronsålder den bebodda delen av vårt land
mycket vunnit i omfång, därpå hava vi säkra
vittnesbörd i de öppnade gravar, som förtälja det lilla vi
känna om denna tidens förhållanden.
Så kom järnåldern, den yngre och den äldre.
Ej heller här veta vi säkert, om en invandring ägt
rum eller ej; på ett eller annat sätt hava emellertid
vårt lands innebyggare fått kännedom om den ena
av de metaller, som styra världen, nämligen järnet.
Det är ej osannolikt att guldet, den andra
världsmakten, vid samma tid kommit till deras kunskap.
Under denna tid var det, som vi följde Ansgarius
och brodern Witmar på deras resa i Sverige. Vi sågo
dem slutligen landa i köpstaden Birka, och vi funno
huru folket på tinget gav sitt bifall, då de genom
konungen begärde att få förkunna den kristna
läran. Det inbördes maktförhållandet mellan folket
och konungen var då ännu ett ursprungligt och
naturligt; konungen var översteprästen,
krigshövdingen, överdomaren, men det var han genom folkets
val och han var det ej längre än han skötte sin
22. - Strindberg, Svenska Folket. I,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
