Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1500-talet - Sjukdomar, läkare och apotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
460 SVENSKA FOLKET
Läkarevården ombesörjdes huvudsakligen av
barberare; och vi sågo huru sällsynta läkare voro,
då vid Gustav I:s dödsbädd en pastor med någon
tillfällig kunskap i medicinen var livläkare.
Barberarne fingo sitt gamla skrå
privilegierat av Johan III år 1571, och innehöll detsamma
huvudsakligen följande bestämmelser:
Barberarnes skrå 1571.
Mästarne skola icke vara flera än sex, med
mindre kunglig gunst kan annorlunda stadga.
För att upptagas i barberareskrå fordras att hava
bevis om att han ärligt skickat sig utrikes och huru
han hållit sina läroår, där han varit förut.
Ingen barberare understår sig att förbinda över
annans band.
När resa eller tåg på rikets vägnar är förhanden
till land eller vatten, skall då barberareämbetet
utrusta en av ämbetsbröderna med alla tillbehör; och
den brodern, som utdrager, skall vara fri för all
stadens tunga, så länge han är ute.
Ingen barberare får locka någon sårad eller sjuk
ifrån den ämbetsbroder, som han har ämnat giva
sig till.
Den, som åstadkommer skada genom åderlåtning,
skall straffas efter förhör i två rådmäns .närvaro;
befinnes den sjuke genom ovård vållat skadan blive
det hans ensak.
Om barberare icke kan bota den sjuke och denne
klagar samt barberaren befinnes hava varit försumlig,
miste han sin lön, är han ovållandes, erhåller han
halva lönen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
