Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 1500-talet
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
464 SVENSKA FOLKET
goda ord och icke slå dem». Skottar och tyskar
voro ett dåligt sällskap, vilka när som helst voro
beredda att överlämna befästade platser åt fienden.
Allmogen var skyldig att gå ut i krig vid
uppbåd, och när någon större fara hotade fingo de
gå man ur huset. På krigståg försörjde sig bönderna
själva så gott de kunde; de nyttjades till att slå broar,
uppkasta skansar, fälla bråtar och rekognoscera.
Högsta överinseendet över hären intogs av
riks-marsken, motsvarande vår krigsminister; men denne
ägde icke alltid högsta befälet i krig, utan detta
lämnades av konungen till vilken han behagade.
Han bar vanligen namnet fält-överste eller överste
fältherre, general-överste, fältherre; jämte honom
sattes över rytteriet en fältmarskalk och över
knek-tarne en överste (knektöverste eller överste
lieute-nant). Under dessa stodo vid rytteriet: ryttmästare,
kvartermästare, fändrik (förde fanan), lutinant, profoss
(åklagare), mönsterskrivare, barberare, furir,
predikant, trumpetare, vilka stodo före en fana.
Vid fotfolket kallades kaptenen hövitsman och
där utbyttes trumpetaren av en trumslagare och en
pipare.
Gemenskapen kallades knektar och drängar, vilka
hade överrotmästare närmast över sig.
Vid krigsfolkets beklädnad fastades icke
avseende på färgen; uniformen kom icke till världen här
i landet förr än under Carl XI; dock gjordes några
försök, såsom då Carl IX förordnade att en
ryttarefana skulle klädas i långa rockar och knektarnes
kläder göras efter ett visst mönster samt att håret
på de nyss antagne skulle avskäras, »att de
knektehamn hava mage».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
