Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 2. Fången och Skogsmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
18 SVENSKA FOLKET
KAP. 2.
Fången och skogsmannen.
Fången såsom samhällsklass, såsom permanent,
kan anses vara en av detta tidevarvs nyheter, ty
medeltiden gjorde merendels processen mycket kort,
och tog tjuven vid halsen. Fängelselivet i stadens
torn eller häradets kista under medeltiden var endast
ett kort övergångsstadium till döden eller friheten.
Under första Vasatiden begagnade sig kronan (=
kungen) av brottslingens arbete, såsom vid gruvor
och byggnader, till vilket sist nämnda arbete även
krigsfångar brukades. Sextonhundratalet var
visserligen icke utmärkt genom någon mildhet i straffen,
ty gatlopp, spöslitning och dödsstraff voro mycket
vanliga, och råheten hade genom krigen stigit till
en fasaväckande höjd, och alldenstund härigenom
fruktan för döden och kroppssmärtorna minskades,
måste man uppfinna något, som för dem, vilka icke
voro vänner till samhällstvånget utan helst älskade
friheten, skulle just bliva det mest fruktade, och det
blev berövandet av friheten, eller fängelset. Samvaron
i fängelset alstrade ett slags samhällstillstånd, en
karikerad form av samhället, vars yttringar man
finner i de gruvliga skildringar av fängelseliv, vi äga
kvar.
För att få en fullständig och sålunda betecknande
bild av detta liv, skulle nian visserligen sammanföra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
