Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 2. Fången och Skogsmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1600-TALET 23
skoggång ännu ägde rum, och var av lagen erkänt
i Smålands djupa bygder på 1600-talet. Vi finna
där i Värends härad hurusom personer, vilka voro
missnöjda med samhället såsom myndighet, uppsade
detsamma tro och lydnad och gingo till skogarne
att leva sitt liv för sig, utan att kunna antastas
såsom lösdrivare, men väl betraktas såsom
samhällets fiender, mot vilka detsamma borde hålla sig
på vakt. Härmed synes sålunda samhället hava
bibehållit medvetandet av att detsamma haft sin
uppkomst ur ett fritt fördrag, och detta bekräftades
också, då häradet inlät sig i underhandling med
skogsmännen mot att ställa lejd eller borgen. När
därför staten (kungen), såsom under Gustav I, ställde
sig över samhället, ingrep i dess gamla rätt och
genom lagstiftning tillintetgjorde föregående avtal,
uppträdde det naturliga samhället såsom statens
fiende, och det är drivfjädern i det uppror, som är
bekant under namnet Dackefejden, vilket alldeles icke
leddes av några äventyrare, utan av samhällets mest
ansedda ätter, vilka förklarade öppet krig och efter
bästa förstånd sökte genomföra detsamma.
På samma sätt var det med individen, när han
ansåg sin rätt kränkt av samhället. Han undsade
det öppet och förklarade det krig. Därmed ställde
han sig utom samhällets skydd, och kunde saklöst
nedläggas, när han börjat fejden, men efterspanades
icke som en lösdrivare, och intvangs icke heller i
samhället såsom en motvillig medlem, i egenskap av
fånge. Att han gick till skogen med tanken på att
där, liksom en gång hans förfäder, kunna taga sin
bärgning, är troligt, men att han, genom att glömma
det kulturen tömt skogens visthus, därvid gjorde en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
