Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seder och bildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1600-TALET 155
När häxorna komma in där barnen äro, uppväcka de
barnen vanligen med dessa ord: »kom nu djävuls
barn och följ mig till gästabud», vilket barnen berätta
sig höra; och de igenkänna trollpackan, ty det tyckes
vara ljust i stugan, vilket trollpackorna säga komma
av hornet, som glindrar i mörkret. Barnen kunna vid
ett sådant tilltal varken neka eller ropa om hjälp, utan
måste följa med, stundom nakna, stundom i skjortan.
Medan trollpackan reser omkring för att samla flera
barn, sätter hon dem hon har på taket. Då alla
barnen äro samlade, sätter hon dem på en stång, som går
mellan benen på skjutshästen, som vanligen är en
människa, ko eller häst; dock måste först smörjas
under vart ben, men de barn, som varit med flera
gånger, och redan fått horn, få smörja själva. När
detta är skett ropar hon: »Vi rada upp och så neder
ända åt fanders», ehuru icke alla bruka samma ord.
Och nu bär det av med kreaturet och barnen
bakfram ; när de träffa på ett kyrktorn stanna de och
skava malm ur klockorna; när de sedan kommit upp i
luften igen, kasta de malmen ned på jorden och säga:
»Gud late min själ aldrig nånsin närmare ;komma
Gud än denna malmen kommer klockan igen.» När
de kommit fram till ort och ställe, stiger trollpackan
av, tager betslet ur munnen på kreaturet och ställer
det på fötter så svettigt som det är, vid ett trä eller
vägg, varest det står likasom bundet till hennes
utkomst. Huset, som de kommit till, synes barnen i
förstone helt skinande såsom en eld. Där går
trollpackan in, lika som genom förstugan, uti en sal,
och barnen sätter hon på ett visst rum, medan hon
går in till djävulen, som än sitter i högsätet mäkta
ansenlig, än ligger under bordet helt förskräcklig, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
