Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En resa i Sverige under frihetstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1700-TALET 215
gare funnos här inga, ty när de kommo, sattes de
genast in på verkstäderna, och kunde en fattig kvinna
med tre barn förtjäna på pipbruket 27 dal. rmt om
veckan.
Orientaliska bockarna voro nyligen klippta; de
skilde sig från våra inhemska däruti att de buro i
stället för styv ragg en vit, mjuk, rak och len ull, som
hängde till fötterna, av vilken här tillverkades ett
Cambelot de Bryssel, till färgen svart och så skönt
som något utländskt.
Ullkammeriet bedrevs med dubbla järnkammar,
förskrivna från Eisenach; kammarne värmdes uti ett
par små ugnar, som voro utan skorsten, ställda mitt
på golvet; omkring vardera sutto fyra arbetare, och
var arbetare kammade ullen med tvenne kammar;
dessa uppvärmdes ständigt genom vågräta springor på
ugnen, vilken gav ett ständigt os; arbetarne hade dock
ingen annan olägenhet härav än att de mistade lukten
och blevo vid bruket av starka drycker lättare druckne
än andra.
Klädesfabriken hade fyra stolar, vilka vardera
vävdes av två personer med två trådar. Dessa
vävstolar sysselsatte 97 spinnare och 82 spinnerskor.
I överskäreriet klippte tvenne karlar med
ofarit-liga järnsaxar varje klädstycke; uti klädpressningen
interfolierades klädet med papp, pressades och
uppvärmdes med tvenne järnhällar emellan varje
klädstycke.
I rugghuset kardades eller ruggades det fuktade
klädet med kardborrar; i ramgården hängdes klädet
på ramar att torka; i färgeriet funnos sköna kittlar,
av vilka en fyrkantig för skarlakansfärgeriet; tvinn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
