- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 8. Svenska folket. Del 2 /
288

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvinnan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

288 SVENSKA FOLKET

till tröskeln, driva henne ur huset och därvid giva
sin missaktning tillkänna genom att beröva henne
kappan och skära sönder hennes kläder. I Uppland
var otrohet belagd med böter, men om kvinnan ej
kunde erlägga dem, hade mannen rätt att skära av
hennes hår, öron och näsa, och driva bort henne.
Skilsmässa ägde endast rum, då äktenskapet kunde
visas hava tillkommit olagligt, eller endera parten
befanns oskicklig till arvingars anskaffande.

Att den för oss såsom barbarisk ansedda
till-låtelsen för mannen att aga hustrun för brott icke
innehöll en så skriande orättvisa, framgår därav, att
mannen i sådant fall bekläddes med domares
myndighet och kvinnan därigenom i vederlag friades från
lagens mycket strängare straff, och säkerligen var
hon nöjd med att slippa offentligheten och kanske
genom fängelsestraff berövas närheten av sina barn.
Ärelöst och uselt ansågs att bära hand på en kvinna,
och böter voro ålagda mannen om han slog henne
i ölbänk, det vill säga offentligt; och känna vi
medeltidens och andra tiders kvinnor och män rätt, så
aktade sig nog mannen att begagna rätten att bära
hand på sina barns moder.

Att reformationen eller den så kallade
renässansen haft något inflytande på kvinnans ställning i
Sverige, kan icke visas; de underrättelser, vi äga om
dem historien bevarat namnen på, framställa exempel
på husliga dygder. Flickan, även den förnämaste,
får arbeta i köket och vävkammaren, och Gustav Vasas
gemål, Margareta Lejonhuvud, förestår själv
Gripsholms ladugård samt anordnar om sönernas kläder.
Det är ännu icke skam att arbeta. Icke en gång
under det stora krigstidevarvet lämnas de goda grund-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:28:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svfolk2/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free