Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samhällstyper. Pietismen. Läsare. Avsked till tortyr och häxprocesser. Bostäder. Bohag. Klädedräkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
334 SVENSKA FOLKET
bakom öronen; besökte Bancokällaren, drack Rhenskt,
åt, kände sig illamående.
Lördagen kom fältskären och gav pulver. Spelte
kort och drack Syrakusa.
Söndagen var han frisk; gick i Slottskyrkan,
promenerade på Skeppsbron, åt och drack o. s. v.
Om man jämför denna veckolista med Per Brahes
i slutet av 1500-talet skall man, även om
färgläggningen avskrapas, icke undgå att häpna över skillnaden
mellan adelsmannens plikter då och nu. Icke som om
hela nationen eller ens alla adelsmän skulle vara
sådana som nu skildrade sprätthök på 1700-talet,
men denna är dock visaren på ett ur, som anger
tidens lopp, och som visare oansvarig för det
drivande verkets gång. Om man frågar sig, huru på
samhällets höjder en sådan ap-bildning av en ung
människa kunnat uppkomma, så måste man för att få
svar på frågan gå in i förhållandena och se till vad
dessa söners fäder haft för inflytande på ett sådant
släkte i dess uppkomst. Vi sågo huru under
medeltiden och 1500-talet adelsmannen var en förädlad
storbonde, en jordägare, som skötte sin egendom
och hade ett och annat titulärämbete bredvid såsom
en helgdagsdräkt; krig föras nog, men mest inom
landet eller på de fattiga gränserna, och är ett utbrott
av hat och tvedräkt, men är ännu icke snöd vinning.
Med 1600-talet uppträder riket som krigförande på
främmande mark och vinsten, låt också vara att den
icke var målet, blir ofantlig för de hemvändande
segrarne; på slotten i landsorterna sitta nu seigneurer,
som litet akta arbetet på åkern, utan mera akta på
skatter och räntor. Dessa äro sprätthökens förfäder.
Men så kommer en annan tid; med reduktionen bliva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
