Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samhällstyper. Pietismen. Läsare. Avsked till tortyr och häxprocesser. Bostäder. Bohag. Klädedräkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348 SVENSKA FOLKET
av benet; vattnet ditsilade mellan bergsskrevorna och
utrann genom en rännil. Den olycklige var helt
naken. Efter tvenne timmar yttrade han sig, som
om han hade sin bekännelse att göra. Därför fördes
han dit, där kommissionens några ledamöter voro
för tillfället; men som han ingenting bekände blev
han åter nedförd och upphissad likasom första
gången. Efter trenne timmar gav han åter tecken
att vilja bekänna. Upphämtad yttrade han dock
intet; fördes således ner igen. Denne gången lika
hanterad, kunde han intet bliva där mer än en timme;
men alla tre gånger utan att yppa något, ej ett ord
ditåt, än mindre jämmer; endast märkte kirurgerna
att hans livskraft nu började avtyna; när de kände,
att ryggbastet blev för kallt, funno de sig föranlåtna
att inberätta det han icke utan stundeligf livsfara
kunde uthärda längre. Då blev han nedtagen och
förd till sitt fängelse, skolande nästa natt åter i
rosenkammaren, därest han intet innan dess bekände.»
Detta gjorde han dock frampå dagen, sedan han fått
veta att greve Hård var undkommen. Under denna
förrättning hade tvenne unga kirurger varit anbefallde
att övervaka fångens hälsotillstånd och skulle ansvara
för hans liv men även ansvara för att han icke kom
för lätt ifrån saken. Men kylan i pinorummet var
så stark, att de icke kunde uthärda, ehuru de voro
väl klädda, varför de uppehöllo sig i rummet utanför
och endast gingo in då och då för att utröna fångens
tillstånd. Puke var sålunda ensam i mörkret de långa
timmarne; han undslapp med en för alltid bruten
hälsa.
Den sista häxprocessen är märkvärdig därför
att den äger rum så sent som 1757 och att domaren,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
