- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 8. Svenska folket. Del 2 /
420

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den andliga utvecklingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

420 SVENSKA FOLKET

enkelt som övertygande nedlägger en fornforskningen
Qoliath, vilken i all sin vishet icke kunde se längre
än till sakens yta. Det var den berömde dansken
Finn Magnusen, som vid Runamo i Blekinge trott
sig se en runinskrift i en klippa och till och med givit
en tolkning av densamma och, som naturligt var,
utbasunat sin stora upptäckt såsom varande av allra
största märkvärdighet, då den skulle vara ett
minnesmärke över Harald Hildetands tåg mot Sigurd Ring.
Berzelius besökte platsen och fann att runorna voro
springor i en gång av bergarten trapp, inkilad i
granit. Sina undersökningars resultat meddelade han
i Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademien.
Först förklarar han den geologiska bildning, som
framkallat sprickorna, vilka för övrigt icke liknade
den danske professorns avbildningar; därpå betraktar
han saken från en vanlig dödligs synpunkt och hans
bevisning blir då mest slående.

»De ställen av ritningen», säger han, »där ingen
inskrift finnes avbildad i trappgången, äro dels
sådana, där sprickorna följa varandra glest och
oregelbundnare. Troligen skall efter hand allt, vad som
här kan anses för inskrift, utfalla i kantiga stycken,
delat i de förmodade runornas riktning. Min ledsven
berättade, att på ett annat ställe, ännu längre bort i
skogen, skulle finnas en alldeles dylik lindorm med
inristad skrift, men han trodde sig icke med någon
säkerhet kunna föra mig dit. Dessa skrifter, tillade
han, hava kunnat läsas blott av en enda person, men
han stod då på huvudet. Så kan också enfalden ibland
bliva uddvass.»

»Beträffande ytterligare den meningen, att denna
inskrift skulle vara en minnesvård av Harald Hilde-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:28:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svfolk2/0420.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free