Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den andliga utvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SAMTIDEN 435
delar även Geijer såsom poet, vilket fått sitt högsta
uttryck i dennes poem, Gustav Eriksson, i vilket denne
tilltalas i en psalmton, med vilken man eljest brukar
hylla den allsmäktige skaparen:
Då jag dig, fader, tänker,
en helig vördnad sig i bröstet sänker,
jag ville till dig fara
och evig tro och kärlek dig förklara;
ty jag dig hörer till.
Ty då dig svensken tänker,
av helig vördnad han sitt huvud sänker.
Med dig få vi ej vara.
Men, fader, evig tro vi dig förklara;
ty dig vi höra till.
Längre kan man icke gå, utom i Ryssland, där
man tar steget fullt ut och förklarar sina döda tsarer
för helgon och ägnar dem sin dyrkan.
För denna frestelse faller aldrig Johan Ludvig
Runeberg, oaktat han just i den fosterländska
tonarten vunnit sitt största rykte, och han lät aldrig
sanningens stämma dövas av vapenlarm eller
krigsmusik.
Vi hava nu nämnt de största namnen inom
skaldekonstens område. I våra tider, då konsten att
skriva vers ingått i den allmänna bildningens
fordringar, hava namnen blivit för många att man längre
skulle anse sig behöva upprepa dem.
»Sällan förekommer inom det allmänna eller
enskilda livet någon märklig händelse, även i den
ringaste småstad, som ej firas med ett skaldestycke.
Intet bröllop, ingen begravning, ingen större middag,
kan föras utan poetiska blommor, vilka i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
