Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den materiella utvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SAMTIDEN 445
orättvisa fördelning och arbetarne över de låga
arbetslönerna, vilkas otillräcklighet av arbetsgivarne
motiveras genom omöjligheten att tävla med utlandet i
råvarornas förädling, i synnerhet sedan de låga
tullsatserna knappast lägga hinder i vägen för införseln.
Handel.
Om Frankrike i slutet av förra århundradet
skänkte världen lärdomar i den politiska frihetens
vinnande, så var det återigen England förbehållet att
lösa de band, som ett otidigt skyddsbegär lagt på
en av de viktigaste förvärvskällorna i det nya
samhället. Adam Smith är den, som först och tydligast
uttalar ordet frihet om utbytet och som uppvisar,
att hjälp och skydd vad handeln beträffar, varken
hjälpa eller skydda, utan tvärtom hindra och skada
det stora hela.
Under återgången till det gamla under Carl
Johans första regeringstid kunde de nya
frihetslärorna icke vinna någon mark, men redan vid 1823
och 1840 års riksdagar höjdes rop på handels- och
näringsfrihet, ehuru förgäves. Trycket blev dock för
starkt och några mindre förmåner tillkämpades, såsom
kustbornas rättighet till inrikes segelfart 1832; och
vi kunna döma om tvångets utsträckning, då ett sådant
medgivande, som att järnverksägarne skulle få rätt
att begagna vilken smidesmetod de ville, först år 1838
gavs dem och då betraktades som en ofantlig nyhet.
Riksdagen 1853-54 uttalade frihandelns
grundsatser, och efter tullarnes nedsättning sedan 1860 har
så gott som full verklighet givits åt dessa läror, icke
minst genom räntans fullständiga lösgivande år 1864.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
