Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den materiella utvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SAMTIDEN 447
ägovidder har mycket förändrat landets utseende och
bidragit till jordbrukets höjande.
Boskapsskötseln, vilken särskilt i de norra
trakterna borde vara bättre uppdriven, motsvarar icke
vad man hade rätt att vänta, ty årligen införas
ladugårdsalster i betydlig mängd överstigande vad som
kan utföras.
För bergshanteringen, vilken icke heller
motsvarar de fordringar, man på densamma i ett så rikt
malmland som Sverige kunde ställa, har den nyare
tiden även sörjt dels genom friare författningar, dels
genom inrättandet av bergsskolor (den första i Falun
sedan 1821).
Skogshushållningen fortfar att vänta på en
lagstiftning, som vågar sätta i frågan den enskildes
äganderätt och som icke hyser några betänkligheter,
då det gäller landets blivande beboelighet för
kommande släkten. En ohejdad skogsskövling har
nämligen visat sig inverka fördärvligt icke allenast på den
omliggande åkerjorden, vilken blir frostlänt, utan även
på betet och till och med på fisket.
Inrättandet av ett skogsinstitut (sedan 1828) och
en skogsstyrelse (sedan 1859) äro tills vidare de enda
åtgärder, man kunnat vidtaga.
Svenska fabrikerna äro fortfarande sådana
drivhusväxter, som behöva skydd för att kunna blomstra
i striden mot utlandet.
Ett bland de vackraste strävanden till ett bättre,
om också en återgång till det ursprungliga tillståndet,
är befrämjandet av husslöjdens återinförande,
varigenom mycken tid och mycket pengar skulle
besparas och varigenom landet skulle hänvisas
tillbaka på sina av naturen angivna hjälpkällor. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>