Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Odlad frukt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ODLAD FRUKT 17
anlänt, skyndade ut, men då han fick se gesällen,
vände han sig om och sade med en försmädlig ton
till herr Sten:
- Sådana där ha aldrig några pengar. Ges
ingenting.
- Vid sankt Mikael, ärkeängeln, och sankte
Loyus, tavernare, om du icke ger mig öl, så sätter
jag konungen och kronan på dig, inföll gesällen och
lyfte sin påk.
- Hotar du, så har du galgen för våldgästning,
sade gästgivaren; du betalade icke, när du var här
sist, och plocka du ihop dina påsar och packa dig
i väg, för häradsskrivaren sitter inne i stugan.
- Jag betalar gesällens öl, gästgivare, avbröt
herr Sten, som kände en viss dragning till den
avslöjade stortalaren.
- Herr junker är en välvillig man och förstår
vad en resande behöver. Vad betalningen angår, så
tycker jag det är det samma vem som betalar. I
dag mig, i morgon dig. I gott sällskap säger jag
aldrig nej. Och en lådmästare i vällovliga [-smedes-kompaniet-] {+smedes-
kompaniet+} i Stockholm kan vara så god herre som
en annan, det vill säga en annan resande, med
förlov!
- Det är rätt, gesäll; när allt kommer till allt,
så äro vi alla resande, och när vi resa, äro vi alla
lika. Var och en har sitt med sig som den vise.
Gesällen, som fått sin kanna, höjde den, strök
av mössan och sade med högtidlig röst:
- Sankt Mikael och sankt Loyus! varpå han
kastade huvudet bakut och drack några förfärliga
sväljor, så att halsens muskler rörde sig som orm-
2. - Strindberg, Svenska öden. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
