Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En ovälkommen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
EN OVÄLKOMMEN /b
på sängen.) Och där ligger skepparn och sover. (Han
pekade på pälsen.)
- Vänta, låt mig tänka, avbröt [-befallningsmannen,-] {+befallnings-
mannen,+} som var långsam i tankarne.
Men Kristian gick på:
- Här står jag på stranden och ser på skutan.
Då tänker jag som så: där ligger en skuta och här
står jag. Troligen finns det något i botten på den
där skutan.
Kristian, som icke var van att ljuga, kom av sig,
ty hans vaknande tanke på flykt och frihet trängde
sig på honom. Lyckligtvis behövde befallningsmannen
detta uppehåll för att reda sina föreställningar:
- Låt mig se nu, sade denne. Där ligger
skepparn, och där ligger borren! – Vad skulle du med
borren att göra?
Det visste nog Kristian, men det var tillsvidare
hans hemlighet.
- Jag kastade mig i sjön, tången snodde sig
om benen, jag rycker mig lös, simmar ut till
ankartrossen, tar opp borren och sänker skutan!
- Det går för fort, för fort! Vänta nu, var
voro vi? säger befallningsmannen. Vi sänkte skutan!
Han dyker ner med träskeden i mjölkfatet.
- Nå, men lasten sjönk väl också?
- Den sjönk.
- Det var märkvärdigt! Hur fick du fatt i
den då?
- Jag tog upp den, jag, sade Kristian.
- Han tog upp den! Det är alldeles rätt! Nu
börjar det reda sig, sade ämbetsmannen lugnare,
vändande sig till fadren. Men, återtog han efter att ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
