Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beskyddare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BESKYDDARE 137
Detta allt hände under den tyske konungen
Kristofer av Bayern, vilken genom Svenskarnes
vanliga avund sinsemellan råkat komma på tronen,
emedan man heldre tog en utländsk man till kung,
än man kunde förmå sig välja en inföding, alldeles
som grodorna, när de fingo storken till kung.
Denne konung, som naturligtvis saknade alla
fosterländska känslor för det nya landet, behandlade
detsamma som en stor kungsgård, där jordägarne
betraktades som arrendatorer och där kronans gods
utdelades åt hans landsmän, tyskarne. Men tyskarne
erhöllo också privilegier på snart sagt allting, mest
på att handla fritt i landet. Dessa privilegier råkade
därvid oftast att kränka alla de förut åt svenske män
dyrt sålda privilegier, och all handel och vandel låg
snart i händerna på tyskar. Dessa tyskar återigen,
vilka sågo med både förvåning och nöje, huru tamt
de försynta svenskarne uppförde sig gentemot det
främmande förtrycket, behandlade infödingarne som
dumma barbarer, vilka icke förstodo sig på att sköta
sina egna angelägenheter, och dessa främlingar blevo
snart så övermodiga, att de ansågo sig som landets
sannskyldiga välgörare. Ja, de tröttnade aldrig att
påminna om de »välgärningar» de visat det fattiga
landet, och de pockade ofta högt på tacksamhet.
Emellertid; Boo gick en morgon och spånslog i
staden. Pengarne hans voro slut, och han var icke
fullt så glad som vanligt. Hur han gick, så kom
han ned till tyska bodarne vid saltsjöstranden. Det
var mycket bullrigt därnere; järnstänger slamrade,
kedjor rasslade, hundar skällde, bärare skreko; men
mitt igenom allt detta surr hörde han en sång, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
