- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 11. Svenska öden och äventyr. Del 1 /
146

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beskyddare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

146 SVENSKA ÖDEN OCH ÄVENTYR

Nu voro tyskarne slagna! Alla kunder rusade
till mäster Pavel och köpte Liibska kannor av rent
tenn.

Vad snålheten, högfärden och patriotismen förut
icke kunnat uträtta, det förmådde nu den allsmäktiga
avunden.

Vid nästa kvartalssammankomst höll åldermannen
ett tal, vilket handlingarne visserligen icke bevarat
åt eftervärlden, men som det oaktat förtjänar att
återgivas.

- Det var icke första gången mänskligheten
skulle bliva vittne till det sorgliga skådespelet att se
huru det sekelgamla beprövade måste ge vika för
nyhetsmakeri och charlataneri. Det var med smärta
talaren i dag nedlade sitt offer på fäderneslandets
altare, då han avsade sig och sitt ämbete rättigheten
att tillverka tennkannor som icke kunde tvättas (så
sade han icke, men så var meningen!); det var med
grämelse men utan bitterhet han här sträckte vapen
i en ojämn strid; men när han gjorde det, var det
med den innerligaste förtröstan att framtiden skulle
hålla honom räkning för den hårdnackenhet varmed
han stått emot den inbrytande strömmen som hotade
att uppsvälja samhället och dränka dess ädlaste viljor,
dess renaste strävanden och dess bästa hopp. Han
kunde icke sluta med annat än att uttala den
förhoppning att framtiden skulle visa att de gamle hade
rätt, ty hur vi bråka och vränga så kvarstår ändock
evigt den satsen att gammal är äldst.

Mäster Pavel fann sig uppfordrad att med några
ord svara på det utmärkt sakrika och genomtänkta
tal som åldermannen nyss avverkat.

Han uttalade som sin mest brinnande förhopp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:29:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svoden1/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free