Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
UTVECKLING 239
kunna avlägsnas och botas till en viss mån, men
de slå upp igen, de komma tillbaka!
Härvid gjorde han en rörelse med handen så
att grenen brast och den föll med sin börda mitt
upp i elden.
- Låt oss gå härifrån, sade Giacomo, denna
skog är förhäxad. Där ligger nu min gåva till Maria
och brinner. Tänk så många glada djur som fått
sätta till livet för intet. Fort härifrån innan det
händer oss något värre.
Det led långt in på kvällen då de kommo ner
på Taxingestranden och fingo se ljus i fönstret på
Gripsholm. Då hade de en halv mil kvar att gå
på isen. Och de vandrade. Kvällen var bister och
stjärnorna gnistrade. I fjärran reste sig det gamla
tornet och ur ett litet fönster syntes ett rött ljus
på vilket de båda vandrarne togo sikte.
- Nu sitter Maria vid Spiseln, sade Giacomo
för att värma sig i tankarne inne i det välkända kära
rummet! Gubben sitter bredvid elden och ser på
hur hon rör i gröten. Mar du sett så vita armar
hon har? Nu tar hon ner saltskäppan från väggen
och nyper med sina vackra händer en stor nypa.
’Salta inte för mycket/ säger gubben, Må blir
Giacomo för kär/ Då ler hon och tänker på mig, på
oss som äro ute i kylan. Tycker du inte att jag
blivit barnslig, Botvid? Katten ligger och spinner på
fårskinnet: murr, murr, murr. Diana slickar henne
på ryggen för att narra åt sig hennes plats. - Men,
vad är det?
Giacomo tvärstannade.
- Hörde du icke något? Mig tycktes att det
blåstes i en lur! - Ser du icke ett ljus röra sig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
