- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 11. Svenska öden och äventyr. Del 1 /
245

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

UTVECKLING 245

Därpå slog han spriten i kolven tillsammans med
blodet och lät det. distillera av i ett förlag. Under
det detta kokade gick han i mörka tankar av och
till på golvet. Den ohyggliga synen därnere förföljde
honom som ett spöke. Dödskallen på hyllan, ugglan
i taket, salamandern på väggen togo hennes
förfärliga drag. Hennes drag! Men det var ju icke
hon mera! Hon vars åsyn i går, för några timmar
sedan lockade honom till sig, som kom honom att
lämna allt, arbete, ära, framtid, hon stötte nu honom
så tillbaka att han icke visste huru långt han ville
fly ifrån henne. Denna lilla mun som förr drog
honom till sig med kärlekens vackraste ord och bjöd
honom att kyssa sig, kvävde honom med pestångor.
Så ljögo sanningens ord genom ensamheten i hans
öra! Han trodde icke på hennes räddning, han hade
föreburit detta för sig själv att ett läkemedel fanns
blott för att få avlägsna sig, han hade övergivit
henne! Hon fanns icke mer för honom! Den som låg
därnere var ju en annan! Och så sade sanningen,
att han icke älskat hennes själ, utan blott hennes
skönhet, ty eljes skulle han ju ännu älska henne
och icke så velat fly. Men så drogs han dit ner igen
där hon ju ändock var; och han ville bära band på sin
dåliga människa som han så djupt föraktade, om han
blott kunde skona den goda delen som ännu hade
nog dygd att kunna förakta den dåliga, han kämpade
med sig, vann segern och gick ner. Han öppnade
häftigt dörren för att icke överfallas av någon tvekan,
steg på, men kunde icke komma fram till sängen,
så hisklig var nu den syn som mötte honom, ty
sjukdomen hade tagit en ny vändning. Han störtade
ut ur rummet och ned för trapporna, slog upp bom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:29:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svoden1/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free