Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
UTVECKLING 249
skola förströ hans rusiga öga och hjälpa hans
inbillning! Kyrkan och matsalen voro dig lika heliga och
där finaste brödet bestods där var du alltid med!
Onyttig är du, lekare är ditt namn! Har du något
allvarligt att förkunna, så säg ut det, bryt sönder
dina penslar, tag Herrans Kristi kors på dig! Ära
skall du icke vinna på denna jorden, och icke guld
heller, men du skall skaffa dig oförgängliga ägodelar
i himmelen dem varken mal eller rost fördärvar! Frid
vare med dig!
Prästen gick utan att vänta svar och Giacomo
följde snart; men han ställde sina steg upp till byn
där han fick skjuts till huvudstaden.
När Botvid kom upp i alkemistens verkstad och
fick se Giacomos vidskepelse fattades han av
medömkan över sin vän, ty han förstod att en tillfällig
svaghet förlett honom. Emellertid uppsökte han några
prövade läkemedel ur örtriket och redde en dryck
som skulle vara god mot febrar, varpå han gick ner
i sjukrummet. Han blev mycket förvånad att icke
finna Giacomo där, men han fick icke tid att giva
luft åt sin förvåning, ty den sjuka låg redan i
själatåget. Drycken kunde hon ej mottaga ty hennes strupe
var igensnörd av krampen. Det var en fasans syn
och Botvid grät strida tårar, men den gamle satt som
förstenad av smärta. Slutligen reste sig den sjuka
upp i sängen och såg sig omkring med frågande
ögon.
- Var är han? frågade Botvid gubben.
Men denne såg blott på honom med slöa ögon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
