Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya vapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NYA VAPEN 323
- Få nu se en gång vem som blir kung efter
Johan! tröstade han sig med att tillägga.
- Prins Sigismund naturligtvis!
- Det ha vi icke sett ännu. Lagen roar sig med
slingerbultar ibland, och har han en gång börjat med
snedkrokar, så går det nog sicksack hela vägen.
- Pest och helvete, vad skrockar ni om? avbröt
nu fogden, som hade en viss böjelse för den käcke
hertig Carl.
- Silentium! bjöd lagmannen.
- Frid! hördes pastorn, som hela tiden suttit
tyst och fördjupad i fatens och glasens innehåll. Frid,
go’ herrar, så skall jag förtälja en historia, som har
sitt värde mera för att den är sann, än därför att den
är rolig. Om den kan ha någon tillämpning på
närvarande casus, åtager jag mig ej att avgöra; det får
var och en rannsaka i sig själv.
- Vad heter historien? skrek lagmannen, som
var rädd att bli utsatt för löjet.
- Spögubbarnes skrå, skulle den kunna kallas,
ty den har intet namn, men gagn har den. Alltså, om
herrarne låta fylla sina glas, så att de ha något att
roa sig med, under det jag berättar, så börjar jag
historien om
Spögubbarnes skrå.
Det finns och har funnits så många olika sätt att
dyrka vår herre på, i anseende till de yttre åthävorna.
De österländska folken hava den oseden att kasta sig
framstupa, de katolska folken falla på knä och bli
stående. En av de viktigaste förbättringar i
kyrkoväsendet, som lutherska reformationen införde, var
ovillkorligen bänknyckeln. När prästen står för altaret
och agerar Gud, så ser han genast var han har fåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
