Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herr Bengts hustru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
46 SVENSKA ÖDEN OCH ÄVENTYR
än de, som genom arbete blivit hårda och brynta.
Så galen var man i min ungdom, herre - och är det
väl än, här och var. Men i min galenskap gick jag
och rådde till ett brott. »Lös falken och låt den stiga!»
sade jag. »Jag har nog tänkt det,» svarade hon, som
förstod min tanke, »men kedjan är stark.» - »Jag har
nyckeln till den,» svarade jag. Hon bad att få den,
och hon fick av mig en giftflaska. Därpå återgår jag
till berättelsen, där jag slöt. Det var då hon lämnade
sin mans rum för att söka fogaten i dennes bostad
i övre våningen. När hon kom därupp, fick hon vänta,
ty fogaten hade mottagning. Där fick hon genast
en lärdom, ty några äldre gifta väninnor ville icke
hälsa på henne, därför att hon upplöst sitt äktenskap;
och den ena av dessa väninnor hade varit sin man
otrogen och hade en älskare, men hon ansåg sig
ändå vara för god att ta fru Margits hand. Vad skall
man säga om det? Då ansågs det vara det största
av alla brott att lösa upp äktenskap, men nu ha vi
gudilov kommit på andra tankar. Hon kom som sagt
till fogaten för att söka råd och hjälp, såsom hon gjort
hela tiden förut under svårigheterna. Älskade hon
honom? Troligen inte, men hjärtat är aldrig så lätt
att bedra sig självt som i sådana fall. Hon inbillade
sig det, därför att hon trodde sig ha förlorat den
andra, och ensam var hon icke född och uppfostrad
till att vara. Men fogaten, han var en annan sorts
karl. Han var en sådan där seraljfågel han av
naturen, och hade han icke varit så feg, skulle han nog
ha lockat riddarens hustru till sig. Men nu gjorde
han inte det, ty han såg, att den frukten nog skulle
falla i hans sköte ändå, bara den väl blev mogen.
Därför väntade han. Men han hade en annan egenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
