Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En häxa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
EN HÄXA 187
gåvade, och stod under en högre makts inflytande.
Men vilkens?
Hon fällde ögonen på boken, blev intagen av
en ny fasa och sprang upp för att ställa boken på
sin plats. Men se, då kunde hon icke återfinna den
bruna boken med knäppena. Hon var alldeles viss
att den stått där, på den hyllan, men nu stod en
annan där i stället. Eller var det icke den hyllan?
Jo, det var den, just den.
Det hördes steg i salen utanför, och oförmögen
att kunna besluta sig var hon skulle ställa undan
den farliga boken, stoppade hon den i sin
kjortelsäck, i samma ögonblick som fröken Ebba inträdde
i biblioteket.
Med strålande blickar och rosiga kinder gick
den unga fröken emot sin väninna, kysste hennes
änne och frågade hur hon befann sig. Och då hon
såg dennas blekhet och upprörda tillstånd, föreslog
hon att de skulle gå ner i badhuset och friska upp
sig, vartill Tekla icke hade något att invända.
Sedan de därför hämtat badlinnen, kam och
svamp, gingo de båda väninnorna neråt stranden
genom den doftande parken. Tekla hade svårt att
säga något, av fruktan att röja sin hemlighet, och
hon kände den förfärliga boken bränna i fickan, då
slutligen fröken Ebba, som erfor det tryckande i
tystnaden, plötsligen stannade, lade sina händer på
väninnans axlar och frågade med den mest öppna
min i världen:
- Kan du gissa var jag varit denna morgon?
Tekla ryggade, och tvekande huruvida hon blivit
upptäckt eller ej, svarade hon:
- Nej, käraste, hur skulle jag veta det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
