- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 12. Svenska öden och äventyr. Del 2 /
252

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschandala

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

252 SVENSKA ÖDEN OCH ÄVENTYR

när den kör fram till drabbning. Arbetet var färdigt
på en kvart.

Det var nu strax före midsommar som han
sådde två skäppor havre på oplöjd jord.

Efter denna ansträngning gick han ned i lusthuset
ute i dammen och beställde en kanna öl. Med den
satt han i tre timmar och tittade på karparne.
Därefter befaller han fram en ridhäst och travar i väg
ned mot kusten.

Om aftnarne, när solen var nära sin nedgång
och magistern hade spisat kvällsvard, gick han
vanligen ned i trädgården, ensam, ty hans hustru var
ständigt sjuk och barnen kommo tidigt i säng. Att
gå omkring i den igenvuxna, smutsiga trädgården
var honom en plåga, och den enda rena och torra
plats han kunde uppehålla sig på var lusthuset i
dammen. Där hade han med gäddrev en hel månads
tid försökt att fiska de omnämnda gäddorna, tills
Ivan en dag råkade att prata bredvid munnen och
berätta, att det aldrig hade funnits gäddor där och
inte heller några kräftor, något som emellertid icke
gjorde vidare intryck på magistern, då han nu visste
vad han hade att vänta sig av förvaltaren.

Medan han satt där och lyssnade till
näktergalens slag i vinbärsbuskarna och kände sig betryckt
till sinnes av förödelsen runt omkring, av
vantrevnaden och den olidliga smutsen, hörde han en
larmande sång nära invid, vilken närmade sig från en
lönnallés mörka djup, tills förvaltarens gula jacka
blev synlig i solnedgångens röda ljus.

- Jag är greve av Luxemburg, traralalala,
lala-lala! sjöng han med full hals och hälsade med en
hovmans sirliga manér, fastän överdrivet och smak-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:29:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svoden2/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free