Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschandala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
358 SVENSKA ODÉN OCH ÄVENTYR
ett skallande skratt och klappade i händerna. Hos
magistern, som såg, att detta utbrott endast
bemantlade en hemlig fruktan, föddes genast en tanke, som
han gav lekamlig form, när han såg den sorgklädda
kvinnan stanna och lyfta händerna mot himmelen,
som om hon nedkallade dess beskydd eller hämnd,
medan jungfrun samtidigt dolde sitt ansikte i
händerna av skam och ängslan över zigenarens råa
uppförande.
Magister Andreas reste sig nämligen upp från
bänken, tog av hatten och blev stående i en
vörd-nadsfull ställning tills liktåget hade dragit förbi.
Zigenaren blev uppbragt över denna
tillrättavisning och frågade i förbittrad ton:
- Vad skall den där komedien betyda?
- Det är ingen komedi! svarade magistern
salvelsefullt. Jag brukar alltid bedja för de döda,
ty, tillade han med eftertryck, ingen vet, vad som
kommer efter döden, och den, som har undgått sitt
straff i detta livet, kan vänta sig det i det nästa.
Zigenaren, som verkligen fruktade för ett liv
efter detta, ville icke ännu giva efter för sin fruktan,
och med ett sista försök att döva sin ängslan skrek
han efter liktåget:
- Drag till helvete, grindvaktare! Drag till
helvete!
- Tag Er till vara, Jensen, sade magistern, de
döda gå igen, om man stör deras rö!
Och lugn som en blivande segrare, som har
angripit sin fiendes svagaste punkt, lycklig som
tänkaren, vilken efter en långvarig ansträngning har
hunnit till klarhet, steg han upp, tog på sig sin
strängaste katedermin och upprepade med profetisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
