Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stråmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STRÅMANNEN 437
- Friedrich! hördes en kvinnlig stämma utifrån
trädgården.
- Greve Gyllenborg! Hörnu! Nog gör det väl
detsamma om ni håller pennan eller jag?
- Inte den här gången, men nästa gång!
svarade greven.
Kungen gick till fönstret och ropade utåt:
- Hedvig, min ängel, om en halv timme kommer
jag!
Därpå satte han sig ned och grep pennan med
raseri, ritande namnet gång på gång under det
presidenten »matade» och sandade.
När han slutat och greven stoppat in
handlin-garne, sprang han upp, men hejdades än en gång.
- Ers Majestät bör äga kännedom om [-åtminstone-] {+åtmin-
stone+} ett par av dessa handlingars innehåll, sade
greven, ty de angå Er person mycket nära. Den första
är en Eder avsägelse av all rätt att taga kännedom
om kanslipresidentens underhandlingar med [-främmande-] {+främ-
mande+} makter, och ett godkännande av beslutet om
att kanslipresidentens brevväxling skall förbliva
hemlig. Därvid är bifogad en traktat med Frankrike och
ett kvitto på av Er mottagna subsidier.
- Då återtar jag min underskrift! svarade
konungen eldröd i ansiktet.
- Den kan icke återtas!
- Ja, men jag har tagit subsidier av Ryska
ambassadören.
- Det var inga subsidier, utan endast ett
ficklån, förlåt uttrycket, och vilket redan är återbetalat
av hemliga fonderna mot kvitto.
Konungen drog en suck av lättnad, men kunde
ingenting svara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
