- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 12. Svenska öden och äventyr. Del 2 /
464

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En kunglig revolution

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

464 SVENSKA ÖDEN OCH ÄVENTYR

- Bravo! hördes utifrån korridoren...

- Det är konungen! viskade Pechlin.

Alla reste sig. Och nu stod i dörren den lilla,
spensliga person, som mindre genom förstånd och
statsklokhet än genom personlig älskvärdhet och ett
vinnande sätt hållit Sveriges öde i snart aderton år.
Fredrik den stores systerson, Gustav III, lärjunge
av Voltaire och Rousseau, fäderneslandets faktiske
befriare och räddare från utländska subsidieoket, en
diktare, som behandlade liv och leverne som
teaterpjäs, själv uppträdande i alla roller; uppfostrad under
ränker och hovintriger, tidigt van vid förställning,
utan annat rättesnöre för sina handlingar än en
medfödd god vilja och mycken humanitet; en man, som
icke var elak, som kunde förlåta fiender och glömma
oförrätter, en upplyst despot, som i grunden utgjorde
ensam hela oppositionen, en paradox, vars bästa
handlingar liknade skälmstycken och vars sämsta
streck sågo ut som det goda hjärtats frukter; men
framför allt en komediant och en deklamatör.

Scenen han nu bevittnade slog an på honom;
hans entré var väl förberedd; han hade själv givit
repliken och var nu inne i rollen. En banal hälsning
skulle ha förstört akten, och därför kastade han sig
genast in i ämnet, som var Thorild, vilken
författare han en gång beundrat, lärt av och uppmuntrat.

Fortsättande versen, deklamerade han:

- Upp stod Engelbrekt, högg emot klippan
sitt svärd, och en ljungeldsgnista flög;
gnistan tusen gryningens lågor
då tände - till frihetens dag!

Där är ett fel i versen, men det gör ingenting
Och så minns jag inte mer!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:29:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/svoden2/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free