- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 44. Taklagsöl. Syndabocken /
15

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Taklagsöl - Sidor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på angreppspunkten. Nåväl, jag drog mig in åt
berget, men nu såg jag det infernaliska i läget,
insåg att hunden måste skälla just som hästen hade
nått fram till mig. Det såg ut som en elak intrig,
illustrerad av de obekanta damernas skratt - nu
är jag mellan hästen och berget - hunden ger skall,
hästen kastar åt mig. - Så elakt! var min sista tanke.
Någon smärta kände jag icke, jag sjönk endast ner i
mörker och slocknade. - Ja, Axel, och det var på
dagen, min kritiska dag det skedde. Jag är uppfödd
som du vet på baksidan av Öland vid havet och har
sedan barndomen trott på varsel, järtecken och
varningar...

Den sjuke reste sig i sängen och bad sköterskan
öppna fönstret. Hon låtsades göra honom till viljes,
och han lade sig ner, alltjämt talande.

- Falken-steinmarsch, Nachtigal-rekord! - Jag
gick emellartid hem från födelsedagen med en känsla
att det var slut, att jag icke vållat denna brytning.
Aldrig se henne mer, aldrig min son. Varför?
Obekant! De små tvisterna hade jag försökt undvika
genom tystnad, de stora genom undfallenhet, men
därigenom hade jag råkat in i ett nät av förställning,
så att hon inbillade sig att vi voro ense, där vi
voro oense. Jag hade blivit en tigare och en
hycklare, och jag föraktade mig själv. Hemkommen i min
ensamma boning kände jag först en befrielse; jag
hade levat och vuxit under en sten, skjutit vattenskott,
vilka icke ägde kraft att blomma. Ifrån mitt
ungkarlsrum för fem år sedan hade jag inträtt i denna
våning såsom i något välgörande stort öppet. Men
en dag kom ett litet barn och drev oss ut ur fjärde
rummet, så att vi måste göra fruns rum till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:38:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/taklsynd/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free