- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 44. Taklagsöl. Syndabocken /
69

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Taklagsöl - Sidor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TAKLAGSÖL 69

motståndet är större än kraften; i upprörd sjö blir
det inga ringar alls; och den där lögnen, utsläppt av
Helmholz eller någon annan, har jag gått och predikat
i tjugo år; när man är barn, tror man allt som sägs;
mig inbillade de vid sju år, att man kunde fånga
gråsparvar om man strödde salt på stjärten. Jag
försökte, misslyckades, men trodde på’t ändå; kanske
det är sant, jag har aldrig utrönt det på experimentell
väg... Jag är törstig, giv mig dricka. - Sofia heter
du, och du narrade mig på kunskapens hallonbuskar.
- Du var barn, och det rådde du inte för - och det
har du glömt, ser du det! Man kan alltså glömma;
Orfila säger i sin rättskemi att hjärnan efter döden
förblir oförvandlad i kapseln, och att den liknar en
lerklump; av jord äro våra kroppar komna, till jord
skola vi åter varda; av lera skapade guden Ptha
mänskan, på en krukrnakarskiva, därför är hon
symmetrisk, och därför har porträttmålarn ett schå med
ansiktet framifrån; inte ens Rembrandt har satt
ögonen rätt i huvudet. - Nu slocknar jag!

Han slocknade verkligen, men tändes genast på
med kamfert; och nu började kaos, huller om buller.
Hjärnan gick som tomma kvarnstenar, kastade gnistor
som ville den ta eld.

- »Förbjuden väg för andra än dem som skola
besöka fabriken,» så har jag läst anslagstavlan i sex
år. Om det är riktigt stiliserat har jag aldrig kunnat
utröna, men min tanke kan icke följa den stråten,
»förbjuden väg för andra än dem». Och jag tror
icke två mänskor tänka lika, eller mena detsamma
med samma ord. Jag minns att hon kunde bli ond
när jag sade en vänlighet; undrade ibland om hon
hörde galet eller inlade en annan valör i mina ord;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:38:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/taklsynd/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free