Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syndabocken - Sidor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYNDABOCKEN 103
kunderna kommo hopvis och bannade, spottande
framför disken. Köpmannen, som saknade blygsel och
rättskänsla, stod emot en tid, slängd i ordbyte som
han var; men hur det led, började han tyna av. Han
magrade, blev gul i ansiktet, och upptäckte omsider
en leversjukdom. De andras gallfebrar hade kastat
sig på honom; vilket han icke trodde, naturligtvis.
Ett år drogs han med bannorna och föraktet, men
vid nyårstid kom dråpslaget. En konkurrent öppnade
handelsbod med goda varor, och Libotz var dödad i
ett slag.
Nu satt den fordom kämpelike mannen, som en
liten gul skugga; icke nog med att han magrat, han
hade även förlorat en halv fot i sin växt. Bitter som
galla, gemen människa född, otacksam, alltid krävande
tacksamhet, ohederlig, alltid förebrående sin nästa
brist på heder, var han genast tillreds att pocka på
hjälp och tacksamhet av den son han en gång pinat
fram till självmordet.
- Vad vill du, far, att jag skall hjälpa dig med?
frågade sonen med sin mildaste röst.
- Du skall hjälpa mig från cessionen.
- Är det så illa då?
- Konkurrensen, ser du dödar oss alla!
Sonen log och vågade svara:
- Du är ju också en konkurrent, far, till de
andra.
- Nej, jag var handelsmannen, men så kom det
en konkurrent, en humbug, som inbillar bönderna,
att han har goda varor. Det är de första
trettio-dagarne, men sen kniper han fram med utskottet.
Ser du, det finns inga goda varor mer i världen; då
alla människor skall ha kaffe, socker, tobak och så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
