Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syndabocken - Sidor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYNDABOCKEN 155
Att anklaga honom ville han icke, ty då vore
mannen förlorad, men han ville ha full bevisning för
sig själv, innan han avskedade honom. Därför
telefonerade han till fiskalen och bad om enskilt samtal.
Tjärne älskade icke Libotz, men vädrande ett beslag,
lovade han genast komma, då han i nödfall väntade
sig få del av hemligheter som sedan kunde
begagnas.
Han kom på cykeln, rasade in i byrån och red
straxt gränsle på en omvänd stol.
Libotz, försiktig som vanligt, började med en
inledning som lämnade Tjärne alldeles oberörd, men
när han nalkades föremålet syntes fiskalens
uppmärksamhet väckas.
- Men du får icke ta detta som en angivelse,
fortfor Libotz, jag vill bara ha fredat samvete när
jag säger upp honom ur tjänsten.
Och så gav han hela analysen. Men när han
såg att Tjärne antecknade, varnade han honom
återigen:
- Du får icke göra rapport.
- Nej, det är bara en promemoria, om jag skall
kunna anställa privat undersökning.
- Låt mig lita på det! Men säg, har du märkt
om Sjögren lever över sina tillgångar när han är ute?
Vid namnets nämnande snördes Tjärnes ansikte,
som om han knöt igen en påse med hemligheter, och
straxt efter svarade han:
- Jag vet ingenting, men tror att han går på
Stadskällarn, och ait där spelas kort; och den som
spelar kort, den kan man tro om allt.
Det blev Libotz’ tur att ändra ansikte, och han
forskade i Tjärnes onda ögon om han alluderade på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
