Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syndabocken - Sidor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYNDABOCKEN 183
Uppasserskan kom nu in och viskade något åt sin
husbonde, som rått svarade:
- Det bryr jag mig icke om!
Men därpå fördes de in i ett litet rum med många
flaskor och glas, varpå flickan anmodades gå och
lägga sig.
Askanius började nu en av sina
Proteusföreställ-ningar, han bytte skinn, karaktär och ansikten var
tionde minut, ibland tycktes han tala i sömnen, rent av
drömma. Ibland var han i Versailles, kejsarn kom
fram, sade något artigt åt sängarne; därpå befann han
sig i Amerika, i Brooklyn, och där skedde något
hemlighetsfullt, som intresserade fiskalen på det högsta,
men när han ville veta mera, och riktade en fråga,
så vaknade Askanius ur sin trance, och nyktert, vasst,
högg han ifrån sig:
- Va sa du för sia? Fick du veta något? Vänner,
det är bara utklädda poliskonstaplar...
Tjärne ämnade bli ond, men han tänkte det var
bättre sitta här än ligga vaken hemma, och han
skrattade ironiskt som åt en toker, lät udda vara jämnt.
Askanius fortsatte sin monolog:
- När man blir äldre (han ville aldrig säga
gammal) så blir ens förflutna oöverskådligt, tid upphör
och man lever igenom det förgångna som det vore
nu. Jag minns i min ungdom (här blev verkligen hans
ansikte trettio år), jag var precis som nu, densamme,
det vill säga, hmja, inte fullt. Ponera nu att mänskans
karaktär är hennes öde, men karaktären är medfödd,
så är mitt öde också medfött, och då är jag utan skuld,
inte sant?
Detta betydde att man skulle svara ja; men Tjärne
var trött och ville ha omväxling:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
